Jo den där massagen... SATAN så ont det gjorde, kan användas som tortyr! "Och det är väl bra när det gör ont, betyder väl att det behövdes" tänkte jag och bokade in en tid till, lite längre nästa gång, så hon hinner skada mig lite mer rejält.
Sen tappade jag ett favoritörhänge på vägen hem. Konstigt att det alltid är de fina bästa designörhängena som tappas bort, aldrig de jag bara gillar sådär. Så i ren protest sitter jag nu och surar i soffan, istället för att göra allt jag borde inför tjejmiddagen imorgon (logiken?). Konstigt, från att ha varit en bra dag på en massa sätt, blev det en riktig skitdag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Usch. Jag har ju också bokat den där massagen. Hatar när det gör för ont. Gillar bara snäll massage. Skiter faktiskt i om den hjälper när jag tänker efter. Kan man ge bort tiden till någon tro? Kan det betraktas som snällt eller är det "snällt"?
Om man har så ont i nacken att man tycker det är jobbigt att hålla upp huvudet utan stöd, och är äldre än 6 månader, är det mer ont man behöver då? Bara undrar.
Ja, det är det nog. Det är bara svaghet som lämnar kroppen eller vad de säger.
Jag kan ta alla massagetider du inte vill ha, behöver dem visst. Massören undrade om jag har nån inflammation, tyckte jag var svullen. Och jo, det skulle kanske förklara varför det gör så jäkla ont hela tiden.
Hmm. Har en fundering till. Om man läser barnbok och under tiden, när det blir sorgligt för att låtsas-morfar i boken dör, gråter så att boken med stora svårigheter överhuvudtaget kan läsas klart varpå den lilla 5-åringen måste hämta handdukar och torka tårarna på mamman och så. Kan man då skylla på allmän sentimentalitet eller ligger det på nivån; psykisk obalans?
Får man gå till jobbet eller kan man gå rakt på Midsommar?
Känner att sprit och sol nog hade suttit fint.
Tror du har rätt i din ordination, du behöver semester! Oklart om från jobbet eller renoveringen.
Skicka en kommentar