Skitknän och skitmuskler, har jag begåvats med. Jag har mer eller mindre alltid ont och är stel, antagligen (och enligt sjukgymnast) pga överbelastning från när jag sprang för mycket för några år sen. Dessutom är jag ojämnt stark och då drar musklerna ojämnt och gör att jag får ont både här och där. Lösningen stavas stretching, balansträning, styrketräning och masssage.
Att slippa ha ont borde vara en tillräcklig motivator, men tydligen inte för jag stretchar inte ens varje dag. De andra grejerna: typ aldrig. Men i helgen blev jag jätteledsen och sen arg för att jag hade ont i knäna trots att jag inte hade ansträngt dem på en vecka, och då kom jag igång med både det ena och det andra. Så, med benen fulla av blåmärken (masserade lite hårt kanske) är jag nu fast besluten att leta fram balansbrädan och lägga tid på stretching och styrketräning varje dag. Det är nog banne mig tack vare den där stegtävlingen. Fler stegtävlingar åt folket!
Och funkar det inte att göra det själv tänker jag hitta en bra kiropraktor, för nu räcker det med ont.
måndag 4 april 2011
söndag 3 april 2011
På tal om att vara dum i huvudet
Nu vill jag få poäng för min golfrunda nånstans. Det borde väl vara spelet/motionen/naturupplevelsen/sällskapet som är belöningen, inte poäng/steg i en stegtävling?
Helgens premiärer
- Att sitta på trädäcket i t-shirt och korta byxor (blekheten på benen vet inga gränser!).
- Katten har fångat sin första mus.
- Årets första golfrunda.
lördag 2 april 2011
Vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren?
Så här minns jag det: På mitt förra jobb ordnades en stegtävling. Vi höll på i en månad, april (men minns inte vilket år). Vi rapporterade som lag och jag var lagledare, men jag vet inte om det fanns nåt lagpris. Ett individuellt pris fanns iaf, och det bestämde jag mig för att vinna. Man fick bara räkna steg, ingen annan träning. De som förespråkar stegräknare brukar säga att om man går 10 000 steg/dag så behöver man inte tänka på att träna nåt annat. Jag snittade på drygt 23 000 steg/dag. Jag gick till jobbet, vi promenerade på lunchen, jag gick från jobbet, och så några varv i parken på kvällen. Jag vann.
Typ året efter ville de ordna en ny stegtävling, men ville inte att det skulle bli lika hysteriskt som sist, så den gången höll det på i tre månader istället. Jo tjena. Jag var lagledare och vi bestämde oss för att vi skulle vinna lagtävlingen, men jag tänkte inte försöka vinna individuellt. Jag peppade laget med interna tävlingar, vi var ute och gick tillsammans, jag gick långa omvägar till och från jobbet. Den här gången kunde man översätta annan träning till steg så det hände att jag cyklade också, eller gick på Friskis. Vi var två lag på avdelningen och vi hade horn i pannan allihop, jäklar vad vi gick. Rätt lag vann till slut, så klart. Jag kommer inte ihåg snittet, men det hände mer än en gång att det gicks mer än 40 000 steg/dag.
Så, nu när jag ska vara med i en stegtävling på nya jobbet undrar jag hur det ska gå. Jag ska ju cykla nu, inte gå. Och fokus verkar vara "nu gör vi det här tillsammans" med utlottning av vinster snarare än att premiera vinnarna. Den som lever får se hur det går, i slutet av april kör vi igång och håller på i två månader. Dvs över Tjejvättern, och även den här gången får man översätta annan träningstid till steg så det kommer vara bra med långcyklingar (som en kollega sa: jag cyklar jättelångsamt när jag cyklar till jobbet, det är ju skitbra!).
Typ året efter ville de ordna en ny stegtävling, men ville inte att det skulle bli lika hysteriskt som sist, så den gången höll det på i tre månader istället. Jo tjena. Jag var lagledare och vi bestämde oss för att vi skulle vinna lagtävlingen, men jag tänkte inte försöka vinna individuellt. Jag peppade laget med interna tävlingar, vi var ute och gick tillsammans, jag gick långa omvägar till och från jobbet. Den här gången kunde man översätta annan träning till steg så det hände att jag cyklade också, eller gick på Friskis. Vi var två lag på avdelningen och vi hade horn i pannan allihop, jäklar vad vi gick. Rätt lag vann till slut, så klart. Jag kommer inte ihåg snittet, men det hände mer än en gång att det gicks mer än 40 000 steg/dag.
Så, nu när jag ska vara med i en stegtävling på nya jobbet undrar jag hur det ska gå. Jag ska ju cykla nu, inte gå. Och fokus verkar vara "nu gör vi det här tillsammans" med utlottning av vinster snarare än att premiera vinnarna. Den som lever får se hur det går, i slutet av april kör vi igång och håller på i två månader. Dvs över Tjejvättern, och även den här gången får man översätta annan träningstid till steg så det kommer vara bra med långcyklingar (som en kollega sa: jag cyklar jättelångsamt när jag cyklar till jobbet, det är ju skitbra!).
fredag 1 april 2011
Same procedure as last year
Förra veckan muttrade jag om att aprikosträdet minsann blommade så här dags förra året. När jag kom hem ikväll möttes jag av den här härliga synen:
Bra lur?
1 april. Har ni blivit lurade? Lurats? Inte jag, vad jag vet iaf.
Däremot har två facebookkompisar hävdat att de är med barn. Evis tipsade precis om Ikeas lur, att man numera kan såga ut möbeldelarna själv och få dem ännu billigare (hade varit ännu roligare om det var sant, men att de bara valde att lansera det idag). På jobbet cirkulerade ett skämt om en tunnelbana mellan husen nu när vi växer och sitter utspridda i flera byggnader.
Annars inget nytt, mer än att jag ska flytta till Kävlinge.
Däremot har två facebookkompisar hävdat att de är med barn. Evis tipsade precis om Ikeas lur, att man numera kan såga ut möbeldelarna själv och få dem ännu billigare (hade varit ännu roligare om det var sant, men att de bara valde att lansera det idag). På jobbet cirkulerade ett skämt om en tunnelbana mellan husen nu när vi växer och sitter utspridda i flera byggnader.
Annars inget nytt, mer än att jag ska flytta till Kävlinge.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
