söndag 12 februari 2012

Spyorna står som spön backen

Ni vet hur man börjar må illa när man hör talas om kräksjuka? Inatt kaskadkräktes en av de vi bodde hos, som vi hade kramats och ätit med innan. Och ikväll när vi skulle gå och äta gick vi förbi en snubbe som stod och kräktes, och fick hoppa mellan plättarna han hade lagt med jämna mellanrum. Och hur mår ni?

3 kommentarer:

Ulrika sa...

Hoppas ni klarar er!
Vi (=Selma) var på kalas på Leos lekland idag.
Men ett av barnen kom lite sent och hans mamma berättade tydligt för alla att barnet hade kräkts under natten och var hängig men att han ville ju så gärna gå på kalas.... Ja, men tack snälla!

tojis sa...

Haha, ja det ät inte konstigt att det sprids. Sa ni till eller blev han bara väldigt ensam på kalaset?

Ulrika sa...

Jag (min fegis) sa ingenting men gick till en annan del av lokalen. Fick dock ta Selma åt sidan och tala om att hon ABSOLUT inte fick krama och pussa killen (vilket hon brukar göra när hon säger hejdå.) Hon verkar dock ha klarat sig. Och jag med.