Tillbaka (nåja)

Idag har jag friskförklarat mig själv och jobbat. När jag packade väskan igår (bortamatch inatt) tänkte jag vara så frisk idag att jag kunde träna efter jobbet. När jag i morse skulle gå upp till fjärde våningen på jobbet (hissen är för mesar) ändrade jag det till att jag skulle ta en promenad ikväll istället. Nu är det kväll, och jag ligger i soffan och verkar inte ens orka gå ut i köket och fixa nåt att äta. Det blir inte alltid som man har tänkt sig.

LCHF-semla

Jag bakade ju LCHF-semlor i söndags också, var liksom tvungen att testa. Receptet kommer från Marianns blogg/bok med LCHF-recept.

Bullarna såg ut så här:


Och semlorna så här:


De var godare än väntat! Bullen var ganska kompakt men mandelmassageggan var jättegod. Jag bestämde mig för att jag minsann ska göra dessa fler gånger.

(några timmar senare låg jag och hulkade över toalettstolen, och ångrade mig både angående LCHF-semla och att äta upp resterna av chili con carnen jag hade långkokat - men det är egentligen ganska orättvist mot chilin och semlan)

Andra saker som hände i helgen

(förutom träning, fix och kräk)
Jag hittade ett grått hårstrå. Jättegrått, och står upp. Tänkte rycka det, men insåg att om det kommer fler blir jag tunnhårig. Gråhårig räcker.

Som komplement till träningen

Vinterkräksjuka.

Öka!

Jag har stora planer för dagen:

- putsa fönster i vardagsrummet
- träna, styrka och kondition
- röja undan löv och gammal vinranka i orangeriet
- långkoka högrev tills det blir chili con carne
- provbaka lchf-semlor

Och om jag skriver det här så kanske det blir av... Men först av allt: en balja kaffe och några ägg.

Lite Wordfeud

Konstigt nog har Fredrik vunnit över mig två gånger på raken, men i och med matchen igår är ordningen återställd.



Utklassning! Och om ni tycker att jag inte ska vara tillsammans med en kille som använder ord som "sexmord" så kan jag lugna er med att det var jag som la det (värt typ 60 p).

Hur gick träningen då?

Ganska bra faktiskt, tackar som frågar. Tog det lugnt och kan lyfta armarna idag även om de är lite stela. Den snabba cykelturen till Hyllie i morse kändes i de av crosstraining stumma benen, men jag kom fram till slut. Och så här ska det helst kännas alltid nu. Jag har glömt, hur många gånger måste man göra nåt innan det blir en vana?