På spaning i USA

Det här landet alltså... Så modernt på många vis, så beklämmande på andra.

Samma människor (många tycker att det är lika korkat som jag tycker, men vissa tycker verkligen att de behöver beväpna sig och jag har till och med hört om någon som är rädd när han reser till Sverige eftersom han måste vara obeväpnad här) som vill ha kvar rätten att beväpna sig med automatvapen klarar inte av vad medium, medium rare, well done etc innebär, utan på de billigare burgarhaken frågar de nu "some pink or more pink?" (lite rosa eller mer rosa?). På samma stället serverar de en shake av guiness och chokladglass. Och angående vapenlagarna så pratade Obama om det i sitt tal till nationen igår, hoppas de vettiga människorna kan överrösta de beväpnade.

Kaffet. Svagt är bara förnamnet. Men de har ca fem olika sorters mjölk och grädde att hälla i, och lika många sorters sötningsmedel. Så ja, Starbucks får ett besök med jämna mellanrum, för där har de kaffe som smakar kaffe.

Vi har ett stort och modernt kontor med över 100 personer. Men toaletterna är gemensamma bås som delas med andra företag i samma byggnad. Precis som det brukar vara här, det är inget specifikt just för den här kontorsbyggnaden. Det blir lite konstigt när flera stycken lämnar ett möte för en "teknisk paus", och så går man tillsammans in på toaletten, sätter sig i båsen jämte varann, lyssnar på varandras kissande, och sen fortsätter man prata jobb vid handfatet. Och hemska tanke att bli magsjuk på kontoret, eller bara behöva vardagsbajsa ihop med kollegorna?

Man kör och kör och kör. Allt är byggt för att det ska vara så. Man kör till restaurangerna, affärerna, lunchställena. Drive through. Utanför storstäderna går det inte åka tåg/buss utan all infrastruktur är gjord för att köra bil. Bensinen är billig och bilarna fullkomligt slukar den. Samtidigt börjar yngre människor fråga efter miljöbilar och sortera soporna. Vår hyrbil är en hybrid (Toyota Prius), så det börjar åtminstone komma alternativ, heja!

Maten. Socker i allt. Eller inte ens socker, utan "natural sweeteners" som de kallar sin högfruktosmajssirap. En liten frukostyoghurt innehåller 26 g sockerarter. Naturell yoghurt finns knappt att uppbringa på frukostbufféerna, och i så fall är det light. Fett är farligt, och jämte baljan med äggröra finns en balja med äggviteröra. Seriöst amerikaner, det är inte äggula som är orsaken till era hälsoproblem! Samtidigt är det mycket valfrihet på alla restauranger och man kan enkelt välja olika slags grönsaker istället för pommes till maten, det finns alltid sallader på menyn, snabbmatsställena har börjat med kaloriredovisade menyer. Tyvärr är nog inte så mycket av det nyttiga helt fritt från "naturlig sötning", men ändå.

Rullstolarna i megastorlek som väntar när man kliver av ett plan. Tragiskt bara. Samtidigt: stackars de som hamnar jämte de som är så överviktiga att de inte kan gå, de får knappt plats i sitt eget säte på planet. Hur hanterar man det? Min kollega satt inklämd mellan ett armstöd och en tung arm på stor kropp i fem timmar i måndags, vilket var plågsamt både för honom och för människan i den stora kroppen.

Den här falska artigheten kan bli jobbig ibland, till exempel när den femte personen i en affär kommer fram och frågar hur det är och om man behöver hjälp. Men det är ändå jättemycket bättre än den där uppriktiga piss off-attityden man kan råka ut för i södra Europa, ni vet när man får intrycket av att man stör när man vill betala sin vara och har råkat gå fram till kassan och kanske till och med har mage att säga hej?

De är svinduktiga på att röja undan snö! Höga berg på sina ställen, men inget på vägar och parkeringar. Det är inte utan att jag undrar vilken slags maskin som kan bygga så höga snöhögar.

Over and out.