Similan Islands

Vi plockade på oss broschyrer för olika utflykter och fastnade för Similan, med snorkling och några stopp på olika öar. 3500 baht skulle det kosta men innan vi ens hade börjat pruta så kostade det 2100 så då slog vi till. Vi läste på i broschyren och såg att det var en del promenader och möjlighet att klättra upp till nån utsiktsplats etc så vi packade med oss bra skor utöver de flip-flops vi åkte i. Så snopet då att alla fick ta av sig skorna innan vi ens åkte, för på öarna skulle man vara barfota. Tur att det inte var dag 1 vi gjorde detta, nu har de stackars tjänstemannafötterna hunnit vänja sig av alla barfotapromenader på stranden. Bra ändå tycker jag, de går inte i land på alla öar, det är strängt förbjudet att plocka med sig koraller och stenar etc (vilket kineserna som var där samtidigt verkade strunta i) och alla fick ta med sig sitt skräp hem.

Det var vackert så man tappade andan på sina ställen, men för mycket folk och packat schema. Snorklingen var ok, men jag har varit med om bättre, Just det, ännu en anledning att inte ha skor var att vi fick vada in från båten på de två ställen vi gick iland. Första gången kunde man chansa med shorts, men på det andra stället var det bara att gå i land i bikini och hålla väskan över huvudet, Och sedan balansera på den steniga bottnen. Det tog tid med allt det där vadandet, och så fick vi soppatorsk när vi åkte hem, så vi kom hem två timmar senare än planerat. Trötta och hungriga, men nöjda med allt vackert vi hade sett.

Honeymoon Bay

På den här ön fanns det massor av flygande hundar (flying fox) i träden, de sov mest när vi var där. Det är världens största fladdermusart. Bildgoogla, det ser verkligen ut som hundar som nån har satt vingar på när de flyger!

Stenen där uppe kallas Sail rock, vi klättrade inte ända upp för det var lite väl brant och stenigt för att göra barfota så vi vände typ halvvägs.