Det var större än jag trodde, och vitare och finare. Och visst lutar det, rejält. Fredrik gör här sitt bästa för att se till att det inte välter (man MÅSTE faktiskt ta minst en sådan bild när man är där)
Och så den sedvanliga bilden. Jag måste verkligen öva in ett kameraleende, ett sånt som Fredrik har.
Man undrar lite vad Pisa hade varit utan sitt lutande torn. Och vilken tur för dem att staden har ett "i" i namnet. Hur skulle de annars gjort med alla t-shirts och skyltar?
Sedan körde vi ut till kusten och tog sikte på Ligurien. Längs med kusten ligger en massa fina ställen på rad, man ser inte var det ena slutar och det andra börjar. På ena sidan, stränder. På andra sidan, dyra hotell och jättevillor. På en sträcka fanns det en camping också, det borde vi ha tänkt på och hyrt en stuga nära stranden en natt eller så.
Vi stannade i Viareggio och hängde på stranden några timmar. Det var en privat strand (det verkade inte finnas något annat) så vi fick betala några hundra för att få en (anvisad) plats, men då fick vi parasoll, solsäng och solstol också. Helt ok ändå, men det kändes lite dyrt för den korta stunden och de hade ingen rabatt för halvdag. Sedan åt vi en gelato till lunch, köpt av en dam som klarade hela expedieringen utan så mycket som en antydan till leende ens, och skrev in Corniglia i GPS:en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar