Italien - Lucca, Volterra

När vi lämnade La Topaia så körde vi till Lucca för lite turistande. Det är en gammal medeltidsstad med ringmur, smala gator, kullersten och en massa kyrkor. Vi råkade köra in i Lucca när vi letade parkering, medan jag var så kissnödig att jag höll på att explodera, och GPS:en inte riktigt hängde med.


Till sist hittade vi ut och hittade parkering, och satte oss på första bästa restaurang innanför ringmuren, för det var lunchdags och jag höll som sagt på att sprängas. När vi skulle beställa så förklarade den brittiske servitören att den ena dagens var en pasta med en fisk som såg ut som räkor men inte var räkor...han hade googlat och var mycket säker på sin sak. Vi beställde en sådan, och jag vet inte vad ni säger men visst är det räkor? De smakade räka iaf, och det var jättegott.


Det var helt galet varmt så vi gick mest runt och tittade, åt gelato, tog en kaffe etc. Jag köpte en hatt också!

Efter några timmar körde vi vidare mot nästa boende: Colleverde Agriturismo. Hela poängen med agriturismo är ju att de ska servera sina specialiteter så vi såg fram emot en närodlad middag mitt bland alla vinodlingar. Men, tji fick vi. Först fick vi knappt checka in (hon som jobbade kunde ingen engelska och ville inte riktigt släppa in oss), och när någon till slut gav oss en nyckel så fick hon också fram att restaurangen bara serverar frukost men att vi kunde åka och handla mat i närheten. Ingen bra början på den vistelsen!


Men, landskapet var vackert, kvällen varm, och världens bästa Fredrik åkte och köpte vin, ost, salami, skinka, bröd, kronärtskockor och cornichons. Så det blev bra till slut ändå...


...tills vi skulle duscha och duschen var trasig. Men å andra sidan fanns det en fläkt i taket, så det gick att sova!

Nästa morgon kom en lite mer serviceinriktad och flerspråkig tjej och presenterade sig, och såg till att vi fick ny dusch och tipsade om en promenad ner i skogen, där det bland annat finns en grotta som partisanerna använde under kriget. Vi letade oss dit, men vågade inte gå in. Den ser välbyggd ut iaf, men det var allt annat än enkelt att ta sig dit. Precis som till de andra ställena där vi såg spår av kriget.


Sedan gick Fredrik på fågel- och fotopromenad och jag låg vid poolen en stund. Framåt kvällen körde vi till en annan medeltidsstad i närheten, Volterra. Också med en ringmur, men högst upp på ett berg och pittoreskt som tusan! Där gick vi runt och tittade, fotograferade, åt. Ja, turistade. Utsikten var fantastisk (även där).